Jo, visst är kärlek en känsla. Alla som har varit kära vet det. Men den kärlek som är en känsla är inte särskilt pålitlig. Den kommer och går. Ibland känner man kärlek, ibland känner man inte kärlek.
Älska din nästa som dig själv, står det i Tredje Moseboken, Matteusevangeliet (två gånger), Markusevangeliet, Romarbrevet, Galaterbrevet och Jakobsbrevet. Betyder det att vi ska känna kärlek till vår ”nästa”? Nej, det kan det inte göra, för då skulle vi bara behöva älska varandra när vi känner för det.
Jag tror att den kärlek vi ska älska vår ”nästa” med är en annan sorts kärlek, som inte är en känsla utan en inställning, ett val, ett beslut, en livsstil. Den kärleken kan vara en känsla, men den slutar inte att finnas när känslan försvinner.
När det i Bibeln står att Gud älskar världen, då är det inte bara en känsla. Det är en inställning, ett val, ett beslut, en livsstil.
Gud älskar. Inte bara nu, utan alltid.