För en tid sedan såg jag en dokumentärfilm om 60-talspopgruppen The Beatles. Eftersom jag (genom min äldre bror) växte upp med Beatles var det riktigt roligt att se alla gamla foton och filmklipp från den tid då gruppen var aktiv.
Jag tänkte då på att det som lyftes fram i dokumentären nästan bara var det positiva, det roliga och trevliga. Och det är ju inte så konstigt. Man vill ju minnas det som var bra.
Men så är det inte med alla dokumentärer.
En riktigt gammal dokumentär berättar om goda människor som gjorde bra saker. Den berättar om onda människor som gjorde dåliga saker. Men den berättar också om bra människor som gjorde dåliga saker.
Den dokumentär jag tänker på är Bibeln.
Vad kan det betyda att Bibeln inte förskönar, utan berättar som det verkligen var?